En egen värld
Igår spenderade jag en del av min kväll på Liiidingö. Det är verkligen en plats som skiljer sig från övriga Sverige. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men varje gång jag åker över bron från Ropsten får jag den där känslan man får när man ska åka utomlands. Ni vet känslan av att vara påväg bort? Samma sak är det när man lämnar Lidingö - Vad skönt att vara hemma på välkänd mark igen.
Det skulle ju kunna bero på att det bara finns en ändå väg dit. Eller kanske beror det på att de pratar på ett alldeles speciellt sätt där pch har en helt annan etik. Men vad vet jag, det är ju som sagt bara en känsla.
Men betänk detta med att Åland vill bryta sig fria från Finland och bli ett eget land. Betänk även att Lidingö har över 15 tusen fler invånare än Åland. Alltså vore det ju ganska logiskt om någon startade en diskussion om att göra Lidingö till ett eget land.
Det skulle ju kunna bero på att det bara finns en ändå väg dit. Eller kanske beror det på att de pratar på ett alldeles speciellt sätt där pch har en helt annan etik. Men vad vet jag, det är ju som sagt bara en känsla.
Men betänk detta med att Åland vill bryta sig fria från Finland och bli ett eget land. Betänk även att Lidingö har över 15 tusen fler invånare än Åland. Alltså vore det ju ganska logiskt om någon startade en diskussion om att göra Lidingö till ett eget land.
Kommentarer
Trackback
