överlevnadsplan
Jag har gjort upp en plan nu. En överlevnadsplan. Det känns bra med en plan, med något att följa, något att fokusera på. Egentligen gillar jag inte planer, jag vill att allt kommer till mig och jag vill inte tänka utan bara agera. Men det funkar inte längre.
För det första ska jag börja skissa med blyerts igen, det får mig att må bra. Det känns bättre att måla det som gör ont än att skriva och sätta ord på det.
Sedan ska jag börja på något som har med terapi och inre lugn att göra. Mina pappa går på det och om det tillochmed hjälper honom borde det hjälpa mig.
Sist ska jag sluta fokusera på hur dåligt det är med rökning, det kan jag ta itu med sen för cigaretterna lugnar mig. Istället ska jag fokusera på det som får mig att må sämre - alkoholen. Jag ska inte sluta festa men jag ska dricka mindre när ja festar.
---
Efter att ha sett filmen Ensemble, c'est tout (tillsammans är man mindre ensam) fick jag inspiration till att skissa för första gången på evigheter. Jag satt ute i solen i två timmar, rökte, skissade och drack te. Det fick mig att må bättre än jag gjort på länge.
Måla är bra för det är inget krav, ingen kommer ju ändå få se vad jag gjort. Det är privat, som terapi, som medecin för rastlösheten. Tack för mig.
För det första ska jag börja skissa med blyerts igen, det får mig att må bra. Det känns bättre att måla det som gör ont än att skriva och sätta ord på det.
Sedan ska jag börja på något som har med terapi och inre lugn att göra. Mina pappa går på det och om det tillochmed hjälper honom borde det hjälpa mig.
Sist ska jag sluta fokusera på hur dåligt det är med rökning, det kan jag ta itu med sen för cigaretterna lugnar mig. Istället ska jag fokusera på det som får mig att må sämre - alkoholen. Jag ska inte sluta festa men jag ska dricka mindre när ja festar.
---
Efter att ha sett filmen Ensemble, c'est tout (tillsammans är man mindre ensam) fick jag inspiration till att skissa för första gången på evigheter. Jag satt ute i solen i två timmar, rökte, skissade och drack te. Det fick mig att må bättre än jag gjort på länge.
Måla är bra för det är inget krav, ingen kommer ju ändå få se vad jag gjort. Det är privat, som terapi, som medecin för rastlösheten. Tack för mig.
Kommentarer
Postat av: jos
du sätter ord på det jag känner och vill göra :) snälla dra med mig in i banan
Trackback