r o l i g t

Plötsligt känns livet ganska meningslöst, jag menar, jag har ju inte ens ögonbryn...

Nu händer det något. Jag springer runt nästan naken och städer och lyssnar på John Lennon.
Helst av allt skulle jag faktiskt dra in till stan och träffa någon skön person, men eftersom jag numer jobbar varje dag betyder det lugna hemmakvällar istället.
Party? Nej.

Jag tvingas tillochmed att neka en helkväll med partybuss och klubbar imorn för att istället gå upp tidigt och jobba. Det är bara att hoppas på att helgen erbjuder bra fester, annars kanske jag börjar bli lugn och det vore ju trist.

Kan tillägga att det luktar extremt mycket herrparfym i min garderob. Varför då? Har jag haft män i garderoben?

Snart kanske något roligt händer som är väsrt att blogga om, tills dess har jag inget att skriva om.

Nu har jag fått upp båda hemsidorna på dess rätta domäner och detta gör mig otroligt nöjd. Jag vet att det är ett jävla tjat om dessa hemsidor men jag blir så glad när saker äntligen funkar. Men efter detta slipper ni upprepningarna, ett tag iallafall. So long.

kolla in dom på:

tdt.nu

mackeri1.se

Nu är han död. Slutgiltigt, oåterkalleligt, förevigt. Med honom dog även all musik. Därför tillängnar jag detta inlägg till Mathew som onsdagen den 22 maj gick en oförklarlig och tragisk död till mötes. Han var trogen och alltid glad och just därför var han nog den bästa jag någonsin mött. Men nu är han alltså borta och jag måste hitta en ny man. Denne nya kommer troligen den 11 juni och är gratis, som tur är, eftersom garantin gäller.

Påtal om det borde man ha en garanti på män också. Om de inte fungerar som de ska det första året ska man bara kunna reklamera dem och få en ny, likadan, med samma prestanda, utan extra kostnad.

Min ipod har gett upp nu och jag känner mig alldeles för arg för att ge den lite kärlek. För övrigt är jag trött och lite bakis och det har sprungit runt  mäklare här hela dagen. Till på köpet är mitt hår för kort och vädret för kallt. Det är katastrofer i kina och darfur och krig lite varstans. Folk blir våldtagna stup i kvarten och människan är ett monster.

Jag är på extremt dåligt humör. Men när allt blir lite bättre kanske jag pussar på min ipod så att den börjar fungera.

Igår var jag otroligt taggad på att åka hem efter jobbet och sova heeeela dagen. Men icke.
Först åkte jag in och myste med Felicia och käkade för mycket snickersglass. Sedan, efter ett snabbt besök hos Jonatan åkte jag till östermalmstorg och träffade Peter som hade fixat biljetter till en av sveriges bästa musiker som spelade på cirkus. Han är bra han, lilla Peter.
Väl där tog vi en öl och spanade på snygga indies i 30årsåldern. Sen var det då dax för spelningen och då hade vi stor nytta av Peters karma.
Det var nämligen några som ville byta våra platser på 15:e raden mot sina, i mitten på första. Det kunde inte blivit bättre. Vi fick lyssna på Christians fantastiska musik och vi satt ungefär 5 meter ifrån honom.

Det var en helt okey måndag.

Jag vägrar att acceptera att oddsen för att få en lägenhet som studerande 18åring utan årsinkomst är i princip obefintlig. Jag ska lyckas ändå och jag ska bjuda alla mina läsare på inflyttningsfesten. punkt slut.

Tänkte bara dela med mig av min irritation till livets nyckfullhet. Jag skulle önska att nya problem slutade dyka upp lagom tills man löst de gamla. Men jag antar att det gör att man uppskattar små sekunder av lycka lite mer. Jag antar och hoppas även att jobiga förändringar medför något bra i slutändan.

Jag har en sak att erkänna - jag är en extremt dålig vegetarian. Jag började ju återigen äta kyckling för ett tag sen. Tänkte att jag enbart skulle äta ekologisk kyckling och sånt där tjaffas, men dock spårade det ganska snabbt.
Min manliga sida skriker efter kött och i skrivandets stund äter jag en macka med kalkonskinka. Njutningen är total. KÖTT.

Nu är jag klar med hemsida numero dos. Lookie Lookie.

Detta betyder för övrigt att jag inte har mycket mer att göra fram till sommarlovet. MOHAHHAHHA

En dag slutade peters Ipod plötsligt att fungera. Kanske inte allt för underligt med tanke på att vi råkat hälla skumpa på den när vi överraskade honom med frukost på sängen på hans födelsedag. Men ändå.
Igår iallafall satt peter och klagade över sin förlorade Ipod när jag sa någonting i stil med "testa att ge den mun mot mun metoden då". Sagt och gjort, peter ger ipoden mun mot mun metoden och stoppar sedan in den i laddaren. Och tror ni inte fanskapet funkar?

Är det någon som haft något liknande problem? Är det någon som lagat sin Ipod eller andra teknolgiska produkter med kärlek? För isånnafall tror jag att det är något som kommer funka i framtiden. Man skulle kunna öppna en verkstad där man lagar grejer - med lite kärlek.

Fick precis reda på att Thåström - sveriges bästa musiker och mannen i mitt liv, gör en exklusiv spelning på peace and love. Min lycka är total och det första jag gjorde var att köpa festivalbiljetten. Nu är min sommar i princip gjord.

Just nu sitter jag hemma hos någon i en förort och väntar på peter som är påväg med en halv sjuttis. Klockan är sju minuter över fem söndagen den elfte maj.
Medans jag ändå inte gör något mer än väntar tänkte jag berätta om några höjdpunkter denna helg.
Det började med att det var torsdag och jag dagen till ära pissade på en kyrka. Sedan blev det fredag och jag var Corutney Love som såg en tjej lösa ut rubiks kub på fyra minuter. Till sist blev det då lördag och jag drog lite spontant med Christofer och co. till Vänner och Bekanta på Kollingsborg. Väl där inne var det lite segt så vi drog igång ett stort jävla vattenkrig och dränkte både varanra och ett halvt dansgolv - utan att bli utslängda. Sedan drog jag då på efterfest i denna förort tillsammans med massa par.
Denna pargrejen fick dock mig som singel att känna mig lite ensam så jag drog ner och raggade en cigarett för att sätta mig på ballkongen och röka. Väl på balkongen upptäcker jag att det är otroligt enkelt att klättra upp på taket, så självklart gör jag det. När jag suttit där en stund och rökt upp min cigarett ser jag en TVmast och lite galen som jag är kan jag inte motstå frestelen att klättra upp. Så där sitter jag, 30 meter över marken och ser på soluppgången. Oh my vad det var vackert.

Igår besökte jag viperoom för första och förhoppningsvis sista gången. En dålig lokal med dålig musik och de billiga godisshotsen innehöll inte mycket mer än godismak.
Blev dock kalasfull och fick med mig ett par skitcoola solglasögon hem. Hoppas ingen vill ha dom tillbaka.

För övrigt har jag kommit underfund med att min värsta ovana är att anse mig själv ha rätt när det gäller att hitta. Det händer alldeles för ofta att jag bestämt tycker att en väg är rätt och sedan visar det sig att man skulle gått åt totalt motsatt håll. Kan man bota dåligt lokalsinne?

Plötsligt har jag blivit hälsosam. Jag har börjat sova om nätterna, äta nyttig mat och idag blir tredje dagen i rad som jag joggar. Har även damsugit upp varenda litet damkorn i mitt rum så min dammallergi  knappt märks. Jag röker knappt två cigaretter om dagen och dricker max två koppar kaffe.
Hur kunde det bli såhär fel? Inget av detta är något jag medvetet tänkt på, det har bara blivit men jag ska ändra mig. För jag är ingen hälsosam prettounge, jag är rockstjärnan på tamburin, okey?!
Eller tänk om jag inte platsar i bandet som aldrig kommer bli något än en tonårsdröm? Tänk om jag blir den som sitter där med min sallad när alla dricker öl. Tänk om jag tar en joggingtur när de andra röker på. Tänk om jag lägger mig tidigt när de andra festar hela natten. Nej det får inte hända.

Nu ska jag göra revolt. Jag ska bli den enda personen som anstränger sig för att leva ohälsosammare nu inför bikinisäsongen. Är ni med mig i min antibantning?

Allting började med att jag fick för mig att inköp av LPskivor skulle vara det perfekta onsdagsnöjet. Detta fick mig att inse behovet en av en LPspelare som i sin tur ledde till insikten om att oddsen att få in LPspelaren i mitt rum var näst intill obefintliga.
Men detta kunde jag ej acceptera, så det var bara att åka hem och städa och sedan möblera om. Sedan lyckades jag, med egna armar, bära ner hela musikaapparaten som nog måste väga lika mycket som jag. Detta gjorde mig rätt stolt.
För övrigt lyckades jag även hitta en gammal femhundralapp i ett kuvert och sådana överraskningar är ju alltid trevligt.
Så nu sitter jag här och lyssnar på gamla skivor och njuter av den underbara ljudkvaliten. Dock är jag väldigt uppe i varv så det blir nog en joggingtur snart.

Man utan dåliga
vanor söker 1 rum
för längre tid.

0737150798
Alexander


Dock undrar jag, vad är en dålig vana?
Jag skulle vilja påstå att uppsättning av lappar på en anslagstavla är en dålig vana.

För någon dag sedan fick jag en underlig känsla i bröstet, en konstig förnimelse av pånytt ödelse. Jag förstod att jag nu var på första sidan på ett nytt kapitel av mitt liv. Jag kan inte förklara varför jag är så säker på att detta är början på en helt ny period men jag tror på att känslan är stämmer.
Senaste dagarna har jag gjort upp med mitt förflutna via mina mardrömmar och anledning till det var just att jag skulle kunna gå vidare.
Jag vet att enorma förändringar är påväg och för en gångs skull skrämmer dom mig inte.

Det känns verkligen att sommaren är påväg. Särskillt tydligt är det på jobbet där kaffe latten har byts ut mot en vanlig, svart kaffe och dressing till salladen(som oftast inte innehåller pasta) är uteslutet.  Trots det känns bikinångest meningslöst med tanke på hur den svenska sommaren brukar bli.
Därför dissar jag helt den obligatoriska sommarbantningen och dricker mer öl än någonsin.

För övrigt är jag inne i en period med mycket drömmar. Det är enbart mardrömmar som beskriver mitt livs jobbigaste händelser och mina värsta rädslor. Någon som vet vad det betyder?

Jag tänkte bara säga att jag och Peter nu fixat både festival- och flygbiljetter till Werchter Festival i Belgien. Så alla ni stackars tragiska människor som inte ska dit kan jag inte annat än tycka synd om. So long fuckers.

Denna extremt överskattade suparhögtid blev faktiskt bättre än väntat, trots att jag vaknade upp i huddinge. En man friade till mig, vi rökte inne på nattbussen (drägg) och Peter deckade före mig.
Nu sitter jag hemma hos min darling Agent Cooper och väntar på att åka till en fest i det gudsförgätna amhället Lidingö.