r o l i g t

Just nu vill jag bara skjuta alla runt omkring mig och sedan skjuta mig själv, bara för att vara lite politiskt inkorekt.
Jag har plugg, plugg och åter plugg. Jag vill ha ett socialt liv också men det verkar inte funka.

I fredags skulle vi fira Fillas 18årsdag med middag och grejer. Det var mysigt men jag var trött så efter ett par timmar och några drinkar bestämde jag mig för att åka hem. Sen kom jag på att jag inte träffat Peter på år och dar så jag svängde förbi Treat som hastigast.
Tyvärr blev det inte så att jag åkte hem. Tyvärr blev det så att vi åkte till klubb gås där det resulterade i att jag blev totalt nedsupt av främmande män. Och tyvärr vaknade jag bakis som fan vid elva tiden av att de ringde från restaurangen och behövde någon som jobbade.
Som tur är så var fyllan gratis och jobbet ger pengar.

Jag jobbade igår. Jag fyllde på vin till krökande businessmen och försökte att inte tappa tallrikar i golvet. Sen sov jag och Jos tillsammans. mmm.
Nu är jag i skolan  och är hungrig. Har också fått mail från kulturhuset, dom är intresserad av min utställning. Håll tummarna för mig.

Varför är huvudvärk en biverkning av huvudvärkstabletter?

Vi ska åka på fjällresa med dansken opch hans söner. (Min före detta semesterflört..) ROLIGARE.

Nuförtiden ägnar jag mig åt försäljning på blocket samt ett vaselinmissbruk. Jag är inte tragisk.

När man inte har något liv kan man ägna natten åt att ändra bloggen. Vad skulle vi ensamma människor ta oss till utan sånt?

För ett tag sedan fyllde jag en kondom med lite mjöl och vatten och la den i min syrras säng. Tyvärr ramlade den på något sätt ner under sängen, därav hittade hon den imorse och hon blev väldigt arg. Mitt lilla skämt var inte lyckat.

Därför tänkte använda mina dåliga skämt emot de som ska lida och inte mot folk som förtjänar ett gott skratt.
Det positvia är att vi bor i en lägenhet med massa grannar som gillar att klaga och sätta arga lappar lite överallt, alltså folk man kan terrorisera utan att det påverkar karman.
Det ska bli mitt projekt under hösten - hur man driver grannar till vansinne (utan att de kommer på vem som gör det och får personen vräkt).

Någon gång ibland får jag en knarkad känsla, ser lite vidvinkel, det jag fokuserar på blir skarpare och världen tycks vara vackrare. Det är obehagligt. Men ändå skönt.

Jag har hört att man brukar märka vilka som är de riktiga vännerna. Tänk om jag inte vill veta. Tänk om jag vill vara naiv. Tänk om jag vill leva i en illusion.

Plötsligt vaknar jag upp ur chocken, för första gången förstår jag på riktigt vad som verkligen hänt.
Jag önskar att någon väcker mig nu, skakar om mig och säger att det bara var en mardröm. Snälla. Snälla.

Plötsligt kan jag i princip spela gitarr. Varför? Är det bara något jag vill tro?

Vad innebär det att vara död?
Det närmaste jag har kommit döden var när mina fiskar dog och vem bryr sig. Nu ser jag min barndom susa förbi framför ögonen och nu har jag en konstig känsla av julstämning i kroppen, men nått om död har jag ingen aning om.

Men nu kan väl inget bli värre iallafall?

Hagaparken måste vara det flummigaste stället i Stockholm och det är inte okey att gå vilse i Solna tidigt en lördagsmorgon.

Harom dagen fick jag detta sms:
Hey bebe! inte igår ;)
husbilsrobin

Efter att ha funderat en stund kom jag på vem denna "husbilsrobin" är. Jag mötte honom en kväll på peace and love och han erbjöd att jag skulle få lite lustgas av honom, som han hade i sin husvagn. Jag gillar lustgas och tackade ja till erbjudandet.
Efter lustgasen ville husbilsrobin ligga men jag tackade vänligt men bestämt nej till detta och begav mig tillbaka efter att ha givit honom mitt nummer.

Det som är knasigt med denna historia är inte det som hände, det är inte det lökiga smset - utan det är att människan väljer att höra av sig efter två månader. Varför? Tror han att jag vill pippa* med honom nu?


*Pippa är ett dåligt internskämt som kom sig av Felicias bitterhet efter att inte fått pippa guden på sin tågluff.

Dagens outfit.
Äntligen fredag! Vad kan vara bättre än att få känna sig riktigt glamourös?
När jag satte ihop den här outfiten tänkte jag "grekisk gudinna möter 80-talsdisco".
Självklart inkluderar dagens även den obligatorska fashionista-posen.

Hittade en cykel i brommaplan som var fin, den ville jag ge till Peter som inflyttningspresent. Så jag tänkte att det skulle vara mysigt att cykla in till stan och ge den till honom. Då skulle jag ju också få möjlighet att cykla runt lite i staden eftersom det ser så mysigt ut.
Men min illusion förstördes direkt. Det var farligt, läskigt och rörigt. Det var bilar och människor överallt. Sen när jag väl kom upp på götgatan kollade alla söderbrats snett på mig för att jag var svettig och äcklig. Jag ska aldrig mer cykla i stan.

Men Peter blev iallafall överlycklig för cykeln.