updaten på min dåliga dag
Detta är en förlägning på förra inlägget där jag klagade på hur dålig min dag kändes. Det visade sig att det kunde bli en aning värre, fast på ett sätt känns det bättre att få klaga på konkreta saker än känslor.
På grund av mitt dåliga humör bestämde jag mig för att gå ut en sväng och fota nattbilder. När jag kommit en bit och hittat lite snygga ideér märker jag att jag glömt minneskortet hemma. Skitsamma tänker jag och går hem och hämtar det. Väl ute igen hinner jag knappt ställa in alla inställningar innan batteriet tar slut. Det är bara att gå hem.
Sedan kommer jag hem och får reda på att vi fastnat på bild i lördags. Jag ser dräggigast ut. Usch.
Det roligaste i hela bilden är dock fotografen eftersom det råkar vara en av peters kompisar, den enda vimmelfotografen jag träffat. Vad är oddsen för att jag, bland över 1500 människor blir fotad av en polares polare och i mitt dräggigaste tillstånd till på köpet.
När jag tänker efter så är mina problem inte så hemska egentligen. Jag är bara rätt bortskämd. Men i min blogg får jag vara bortskämd, så det så.
På grund av mitt dåliga humör bestämde jag mig för att gå ut en sväng och fota nattbilder. När jag kommit en bit och hittat lite snygga ideér märker jag att jag glömt minneskortet hemma. Skitsamma tänker jag och går hem och hämtar det. Väl ute igen hinner jag knappt ställa in alla inställningar innan batteriet tar slut. Det är bara att gå hem.
Sedan kommer jag hem och får reda på att vi fastnat på bild i lördags. Jag ser dräggigast ut. Usch.
Det roligaste i hela bilden är dock fotografen eftersom det råkar vara en av peters kompisar, den enda vimmelfotografen jag träffat. Vad är oddsen för att jag, bland över 1500 människor blir fotad av en polares polare och i mitt dräggigaste tillstånd till på köpet.
När jag tänker efter så är mina problem inte så hemska egentligen. Jag är bara rätt bortskämd. Men i min blogg får jag vara bortskämd, så det så.
Kommentarer
Trackback
